Hitlerroman med psykologiskt djup

Norman Mailer. Slottet i skogen. Natur & Kultur. Översättning Leif Janzon. 2008

”Slottet i skogen” som egentligen var tänkt som den första delen i en trilogi om Adolf Hitler blev den amerikanska författaren Norman Mailers sista bok. Att romanen inte enbart är en helhet i sig blir också tydligt under min läsning. Trots att romanbygget väl håller som sådant är Mailers berättelse samtidigt som en lång prolog som sträcker sig från fadern Alois ungdomsår till sonen Adolfs, eller ”Adis”, tonårsdagar.

Det här är inte Mailers första försök att göra fiktion av en historisk person, tidigare har han till och med gett sig på Jesus. Det finns idag otaliga böcker som handlar om Hitler och ”Slottet i skogen” är närmast ett försök att kartlägga hans familjehistoria från ett annat perspektiv, inifrån själva familjen. Men en bärande roll spelar också berättaren som påstår sig vara en av Maestros underhuggare, och Maestro – ja, det är djävulen själv.

Konstruktionen är alltså mycket intressant, samtidigt som Mailer väljer att gå in i sina karaktärers innersta och redogöra för allt från incestuösa känslor till from tillgivenhet behåller han ett berättarperspektiv som omfattar mer än enbart romanens huvudfigurer. Dessutom är berättaren, som kallar sig ”Dieter”, inte en smådjävul utan orsak. Han har nämligen ett projekt och det projektet heter Adolf Hitler.

Det finns alltså en hel del att beakta när man läser ”Slottet i skogen”, en aspekt gäller Hitler som historisk person medan en annan gäller hans historia berättad som om den var fiktion. Eftersom Dieter ständigt finns med i bilden aktualiseras också frågor kring godhet och ondska. Dieter påpekar att det goda och onda finns i alla levande varelser samtidigt som han uppenbarligen är ute efter att manipulera den lilla pojken Adi enligt Maestros illvilliga önskemål. Manipulationen går i stora drag ut på att förstärka känslor som exempelvis skam och maktbegär, känslor som var och en kan relatera till. Med andra ord kan man säga att Dieter bara spelar med de kort som har placerats framför honom.

”DK”, en förkortning av ”Dummkopf” spelar också en roll i romanen även om den är betydligt mera tillbakadragen. DK är det namn som djävlarna kallar Gud. DK finns som en underström i berättelsen eftersom han så att säga har skapat korten som Dieter spelar med. Norman Mailers kristna tro lär ha fördjupats med åldern och det är uppenbart att han var intresserad av olika trosfrågor. I ”Slottet i skogen” verkar han fråga sig om det är möjligt att säga att någon har det yttersta ansvaret. Är det Dieter? Är det DK? Eller är det Adis pappa Alois som är den egentliga huvudpersonen i romanen?

När man vet att ”Slottet i skogen” var tänkt som en del av en trilogi kan man inte låta bli att fundera på hur Mailer hade tänkt spela sina kort i fortsättningen. Tänker han sig Hitler som en produkt av sin sociopolitiska bakgrund eller menar han allvar med att säga att han är djävulens verk? Mot slutet av boken förklarar han att ”Slottet i skogen” var den vitsiga benämning som gavs av fångarna åt ett nyss befriat koncentrationsläger och han betonar därmed vikten av ironi. Romanen ”Slottet i skogen” kan kanske också läsas som en ironi över behovet av att förklara vår historia, Mailer försöker nämligen förklara det som många verkar vara överens om att är så gott som omöjligt att begripa – den historiska personen Adolf Hitler.