Välpolerat kammarspel

Film. Room 304 (Vaerelse 304). Regi: Birgitte Staermose. Manus: Kim Fupz Aakeson. I rollerna: Mikael Birkkjaer, Stine Stengade, David Dencik, Ariadna Gil, Lourdes Faberes, Magnus Krepper mfl. Danmark. 2011.

I kammarspelet ”Room 304” kretsar handlingen kring ett hotell i Köpenhamn där delen får stå för helheten, rummet för byggnaden. Allt händer förvisso inte i rum 304 och handlingen utspelar sig också bland annat i hotellreceptionen, men i enlighet med filmens avskalade estetik är också spelplatsen mycket begränsad. En handfull karaktärer av olika ursprung och som talar olika språk rör sig i hotellkorridorerna där de möts i vad som kan beskrivas som en psykologisk thriller.

Thrillerelementet består framför allt i att en av städerskorna (Lourdes Faberes) finner en pistol i smutstvätten. På klassiskt vis är det uppenbart att den pistol som presenteras för tittarna i början också kommer att avlossas innan filmen har tagit slut. Spänningsmomentet ligger i ovetskapen om vem av karaktärerna som kommer att bli offer för denna berättartekniska regel – alla är de fångade i samma hus och en av dem kommer sannolikt att dö.

Detta till trots är den oavlossade pistolen inte det mest obehagliga i ”Room 304”, snarare är det de dysfunktionella karaktärerna som står för den kusliga stämningen. Hotellets chef Kasper (Mikael Birkkjaer) har ett utomäktenskapligt förhållande med den också gifta Nina (Stine Stengade). Scenerna som visar deras sexuella möten i hotellrummen bär på en känsla av desperation och destruktivitet. Det finns något väldigt hårt i hur Birgitte Staermose har valt att regissera sina skådespelare eftersom sexscenerna hela tiden balanserar på gränsen mellan närhet och våld.

”Room 304” är vacker och väldigt avskalad i sitt uttryck, stundvis ser vissa scener nästan ut som reklamklipp eftersom de är så välpolerade av fotografen Igor Martinovic som tidigare bland annat har gjort cinematografin till dokumentären ”Man on Wire” (2008) och filmserien Red Riding 1980 (2009).. Detta är både filmens styrka och svaghet. Å ena sidan gör det filmupplevelsen njutbar, å andra sidan innebär det att det skapas en distans till filmens handling vilket gör att det hela aldrig riktigt lyfter. Mikael Birkkjaer gör en bra prestation som den förvirrade men hårt sammanbitna Kasper, och detsamma gäller David Dencik som spelar den formella hotellreceptionisten Martin. Denciks Martin är den karaktär som jag känner mest för under filmens gång. En av de roligaste ögonblicken är när han blir tillsagd av Nina att le och vara trevligare åt hotellgästerna och gång på gång försöker få närmare anvisningar om hur han egentligen ska le.

Staermose som debuterar som långfilmsregissör i och med ”Room 304” gör ett skickligt jobb i att illustrera de olika karaktärernas världsbilder. Handlingen återberättas i flera omgångar från karaktärernas olika perspektiv men resultatet blir ändå inte någon collagefilm – här handlar det inte om att kasta nytt ljus på en och samma scen utan om att rumsligt fördjupa och förankra filmens händelseförlopp i hotellet. I det stora hela är ”Room 304” en lovande långfilmsdebut, men jag hade önskat att den porslinsliknande estetiken inte hade haft en så stark inverkan på karaktärstolkningarna. Slutintrycket blir att ”Room 304” är en snyggt förpackad men något opersonlig historia. Detta är i och för sig helt i enlighet med hur hotell ofta upplevs, så teoretiskt sätt är det ett smart drag, i praktiken gör det tyvärr att Staermoses film inte lämnar något långvarigt intryck.